Alexandra Appelqvist – “Vad hade Pippi Långstrump gjort?”
Fotograf Martin Fältström
Alexandra Appelqvist debuterade 2016 med feelgoodromanen Handboken för singlar på gränsen till nervsammanbrott efter att ha jobbat i mediabranchen. En roman om Filippa som ger sig ut i singellivet efter att hennes förhållande får ett plötsligt med nödvändigt slut. En omtumlande resa med både tårar och skratt. Här kan du läsa mer om Handboken för singlar.
Tack till härliga Alexandra som har svarat på frågor, bidragit med mycket positiv energi i sina svar och för att hon inspireras av coola Pippi Långstrump!
Handboken för singlar på gränsen till nervsammanbrott är din debutroman. Vad var det som gjorde att du valde historien om ditt alterego Filippa?
Anledningen till att jag skrev boken var att jag blev uppsagd från mitt jobb inom mediabranschen som hade haft det tufft i några år. Jag ville ha något roligt att göra, så att livet inte bara skulle bestå i att söka nya jobb. Då var jag i en kärleksrelation, men mina egna singelår låg nära till hands att inspireras av. Man ska gräva där man står sägs det, och för mig som har livlig fantasi började allt ta form direkt jag började se mig omkring och låna händelser och personer från mitt eget liv. Jag triggades av att skapa en singelroman där huvudkaraktären är skör och rädd, men också rolig, utan att falla in i att bli klumpig, och så ville jag göra henne stark utan att bli en hård järnlady. Jag tycker att den personligheten ofta saknats i liknande böcker där det tyvärr lätt väger över i att skratta åt singelkaraktären som jojo-bantar osv. Min Filippa är skildrad med respekt. Dessutom vill jag ha en lite annan vinkling på slutbudskapet i min bok.
Vad tror du det är som gör att ens omgivning alltid ska hitta en partner till en om man är singel?
För att de har tråkigt själva, haha! Nej skämt åsido så är det nog oftast av omtanke, och att man tänker att “det ska vara så”. Sedan är det ju härligt med kärlek och man blir ju glad själv om man lyckas introducera någon till the love of their life.
För alla där ute som älskar Handboken för singlar på gränsen till nervsammanbrott, när får vi läsa nästa roman av dig?
Det kommer att ske snart. Jag har massa material till en uppföljare, men har tvingat mig själv att inte hoppa in i den direkt. Dels vet jag att det blir bättre när idéerna får marinera lite, och sedan vill jag ge Handboken för singlar på gränsen till nervsammanbrott fullt fokus nu. Det kommer att vara en så otroligt spännande vår och sommar då den blir både Månpocket och ljudbok, och det händer nya saker varje dag. Men jag skriver snabbt, denna tog tre månader till att bli sin första version, och jag har inte drabbats av någon skrivkramp ännu som tur är. Jag är förresten väldigt sugen på att skriva en ungdomsroman också, det är lite på samma sätt en så speciell och sårbar period i ens liv.
Du har valt att publicera din roman själv. Hur tänkte du kring detta beslut?
Jag skickade först runt mitt manus på klassiskt vis och gick långt på ett av de största förlagen. I slutändan blev det dock nej tack och ett par kloka råd om min text. Jag såg förlagets feedback som ett kvitto på att det jag skrivit var bra, och frågade mig själv: “Vad hade Pippi Långstrump gjort?”. Svaret blev att se till att ge ut boken själv. Jag kände snabbt att det skulle bli kul och att jag skulle lära mig massor längs vägen. Dessutom är jag lite otålig och det är en väldig massa väntan när man skickar runt manus till förlag. Jag jobbade om handlingen rejält, från att vara mer av en anekdotsamling till att bli en “traditionell roman”. Sedan var det bara att lösa steg för steg mot egenutgivningen som jag gjorde via Type & Tell. När boken var tryckt gick jag rakt in till olika återförsäljare som jag tyckte kändes spännande, och otroligt nog sade alla ja. Sedan höll flytet i sig, jag hamnade på Bokustoppen, fick kontrakt med Månpocket och Word Audio Publishing för ljudbok. Allt hände på bara några veckor. Det har också rullat på med jättefina recensioner och jag älskar möjligheterna med sociala medier. Det är ett så härligt sätt att bjuda in följare och läsare till att få ta del av hela resan. Allt jag gör är väldigt strategiskt, fast blandat med en stor dos magkänsla. Det är inte ett dugg svårt att ge ut bok själv, bara väldigt roligt på vägen!
Är du själv en bokslukare och läste du mycket som barn?
Som barn var jag ett sånt litet Jerry Maguire-barn (den lillgamla i glasögon) som lärde mig själv att läsa i Bamsetidningen när jag var sex år. Behövde aldrig visa lånekort på det lokala biblioteket, de såg två flätor i höjd med disken och visste direkt. Numera har jag en ordentlig hög böcker på Att läsa-listan. Ofta fastnar jag i att strökolla på annat i dator eller mobil, men 2017 ska jag definitivt satsa på mindre skärmtid och mer lästid! Det finns inget härligare än känslan av en riktigt bra och berörande bok!