Ensamfararen (2017)

Författare: Maria Isacsson

”Valdemars och Sagas vägar korsas – vid första anblicken ett obetydligt möte. Han snubblar på en stig i Observatoriehöjden i Vasastan och hon räcker den äldre mannen en hjälpande hand. Strax därefter blir Sagas pappa oväntat sjuk.

Det står snart klart att pappans sjukdom inte kan förklaras med naturliga orsaker. Samtidigt drabbas ytterligare personer i Sagas närhet av sjukdom och dödsfall under oklara omständigheter.

Händelserna skrämmer och väcker frågor: Hur väl känner Saga egentligen människorna i sin närhet? Vem är det som tar sig in i hennes lägenhet när hon inte är hemma? Och vem är mannen som ger sig ut ensam i sin båt sent om kvällar och nätter?

Svaren söker sig bakåt i tiden. En tragisk händelse för länge sedan avslöjar sig, som ställer Saga inför svåra vägval. Invid hennes sida finns Valdemar, som själv brottas med skuld och sorg. Sagas och Valdemars vänskap växer sig allt starkare, när de behöver varandra som mest.”

Du kan köpa boken HÄR eller HÄR

Recension: De första hundra sidorna läste jag medan det var ljust ute och inte var ensam hemma. Det är en liten obehaglig känsla att läsa om andra som är betraktade, eller så har jag bara livlig fantasi. Allt eftersom det började bli ljus över berättelsen så vågade jag läsa även på kvällarna. Jag tycker Ensamfararen är spännande och historien lockande. Det enda jag inte var nöjd med var slutet. Eller det jag känner är brist på slut. Jag har fortfarande så mycket frågor jag vill ha svar på. Sammanlagt får boken 3,5 av 5.

Recensionsexemplar av Hoi förlag